Jag är en Människa…

Publicerat: 25 juli, 2012 i Familj
Etiketter:, , , , ,

 

Var det tråkigt att ligga hopkrupen i mörkret?
Längtade jag ut ur mammas mage?
Jag minns inte.
Men mamma längtade efter mig,
fast hon inte visste hurdan jag var.
Gud visste det.
Han kände mig från början.
Han hade tänkt ut mig,
att jag skulle få just en sån här näsa
och sånt hår.

Tack gode Gud för att jag är en människa
och inte en snigel!

Britt G Hallqvist

En fin dikt jag hittade som jag inte kunde motstå.

Ha en underbar dag

Kram Zita

 

Annonser
kommentarer
  1. barbamammas skriver:

    Mycket fin dikt KRAM

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s